Vinden är seglarens bästa vän – men den är en krävande samarbetspartner!
När hjärntrusten på seglarproffsens båtar diskuterar vindar och vägval ute på banan pratar de om ’pressure’. De frågar sig aldrig var vinden är starkast. De frågar sig var det finns mest ’tryck’ i vinden.

Ju mer tryck i vinden, desto bättre, tycker proffsen, för då går det fortast. Att vindtrycket sliter på seglen spelar ingen roll, för de kan hissa nya nästa dag.
Vanliga seglare har det inte lika väl förspänt. Här ska ett och samma segel räcka inte bara över en regatta, eller under en semester, eller i ett par säsonger. Nej, i fem eller kanske tio år ska seglet inte bara hålla ihop, det ska också behålla sin form. Detta samtidigt som vind, sol och nötning gör sitt bästa för att bryta ner segelduken.
Att vinden är både vän och problem är själva grundbulten när vi bestämmer varje nytt segels design och konstruktion. Seglet måste få en fin form som verkligen förmår utnyttja vindens goda sida, dess drivkraft. Samtidigt som det måste byggas för att klara vindens avigsida, det ofta hårda trycket.
Detta är segelmakarens två stora utmaningar.
Men den långa skapandeprocessen börjar tidigare än så. Den är personlig och inleds redan när du kontaktar oss för att prata segel.
Ditt sätt att segla avgör. Det är ditt sätt att segla, dina behov, din typ av båt som avgör vilken kurs vi på Gransegel ska styra. Du ger oss målsättningen, vi ordnar bästa vägen för att du ska nå fram till det målet.
Ofta får vi höra att man ’bara familjeseglar’. Som om det skulle minska behovet av ett genomarbetat segel. När det egentligen är precis tvärtom. Ett segel som ger fart och prestanda gör seglingen inte bara säkrare och bekvämare. Den blir också mycket roligare. Och alla seglar vi ju för vårt nöjes skull, eller hur?
Därför råder vi alltid våra kunder att köpa ett så bra segel som möjligt. Det kostar lite mer, men blir mycket bättre!
Båt och rigg. Den båttyp du seglar spelar stor roll för hur vi utformar seglet. Är den lättdriven eller tung? Pigg eller sävlig? Styv eller vek? Ska seglet sys efter en klassregel eller ska det maximeras så mycket det går inom ramen för din rigg? (Eller kanske utanför ramen; vi är öppna för dina idéer och vi har gott om egna som kan göra din segling roligare.)
Det är alltså många faktorer vi måste ta hänsyn till. Här har vi stor hjälp av vår långa erfarenhet och allt vårt seglande. Vi har provat på de flesta båtar och vet vad de kräver ifråga om segel.
Ofta måste vi ta mått ombord på din båt. Storseglet ska anpassas till mastlutning och mastböj, till spänning i häckstag och backstag. Genuan ska smita runt röstjärn och vantspridare på ett optimalt sätt för bästa höjdtagning, skotpunkten ska vara den rätta. Måtten på den självslående focken måste vara på centimetern för att få maximal segelyta och perfekt vinkel för skotet.

Dags för design. När allt det här är klart sätter vi igång. Det är nu det roliga börjar för våra segelmakare: Att få formge och bygga ditt nya segel, att bestämma dess design och konstruktion.
Alla parametrar i den yttre geometrin knackar vi in i datorn. Vi anger längderna på liken, storleken på kjolen, akterlikets utskärning på genuan eller utbyggnad på storen, förlikets kurva (som betyder mycket för bukens djup) och mycket mer.
Med ramverket klart väljer vi en design ur vårt omfattande bibliotek. Här ligger alla års erfarenheter lagrade, nu tar vi fram det som passar bäst till just ditt segel. Vi putsar och finjusterar på parametrarna lite till beroende på förutsättningarna för din båt och hur du seglar den.
Det här är ett viktigt moment, för nu är det seglets ’själ’ det handlar om. Dess aerodynamiska vingform. Det som ger båten driv. Vi frågar oss: Hur mycket buk ska det här seglet ha? Hur ska buken fördelas horisontellt och vertikalt? Hur stor ska infallsvinkeln i förliket vara? Hur mycket bör seglet twista ut i toppen?
Allt det här kan vi styra med vårt designprogram. Vi kan se hela processen grafiskt och numeriskt. På skärmen kan vi i 3D kontrollera till exempel genuans akterlik och hur väl det smiter runt röstjärn och spridare. Vi kan se spalten mellan storen och genuan och om twisten harmonierar mellan seglen.

Erfarenhet och fingertoppar. Datorn är ovärderlig numera, men den klarar sig inte utan segelmakarens känsla. Segel används i vindvinklar, vindstyrkor och sjöförhållanden som ständigt skiftar. I designprocessen kan datorn användas fullt ut när vi får riktigt snäva kriterier för seglet. Kunden kanske anger att seglet ska vara optimalt i 5-7 m/s, i en skenbar vindriktning på mellan 90 och 115 grader, och på platt skärgårdsvatten. Då kan vi gå in i databanken och ta ut ett bra segel för just de förhållandena.
Men det tillhör inte vanligheterna. De flesta vill att seglet ska klara maj till oktober, och då gäller det att backa tillbaka och utnyttja all den erfarenhet vi samlat på oss under Gransegels 40 år – plus den fingertoppskänsla vi har och som ingen maskin i världen kan leverera eller lagra.

Segelmakeriet som konst. När vi har bestämt oss för formen på seglet gäller det att pussla ihop alla bitar som ska bygga upp det.
Förr i tiden var det här en ganska enkel match. Man plockade fram en rulle Dacron av lämplig vikt och sydde ihop parallella paneler från underliket och ända upp till toppen.
Det var då det. Numera är det nästan bara radiella skärningar som gäller. På loftet kallar vi det i dagligt tal för ’vådlayout’. Vad det handlar om är, enkelt uttryckt, att lägga panelerna så att trådriktningen i duken kommer i linje med kraftriktningen i seglet. Kraftlinjerna strålar ut från hornen, därför läggs våderna som tårtbitar med spetsen mot respektive horn. Eftersom lasterna är olika stora i ett segel kan man använda olika dukar för att bygga upp seglet. Ofta ett bra sätt att spara vikt.
Vårt CAD-program räknar ut hur panelerna ska se ut för att passa på den 3D-form vi bestämt oss för. När vi sedan syr eller limmar ihop alla bitarna så får vi den segelform vi önskar. I full skala och på millimetern när.
Om vi limmar eller syr ihop panelerna beror på materialet. Laminatsegel som skyddas och förstärks av taffeta – d v s en väv som ger slitstyrka – sys ihop, det ger dem den bästa mekaniska livslängden.
Men även den gamla hederliga sytråden har fått konkurrens i det moderna segelmakeriet. Segel som vi gör i s k Open scrim-duk limmar vi numera. Där nål och tråd gör små hål i seglet är limfogen heltäckande och ger maximal formbeständighet.

Slutfinishen rent hantverk. Ja, den moderna teknologin präglar de nya seglen. Men sista stationen i skapandeprocessen är ändå den gamla vanliga. Här görs den viktiga slutfinishen, med ringar, öljetter, linlås. Travare ska på plats, hornen ska snyggas till. Det traditionella segelmakarhantverket tar vid och avslutar seglet med stil och känsla.
Så kan vi till slut vika seglet – eller rulla det – och stoppa det i säcken.
Anden har krupit ner i flaskan och bara väntar på att få tjäna